Publikasjoner
NIBIOs ansatte publiserer flere hundre vitenskapelige artikler og forskningsrapporter hvert år. Her finner du referanser og lenker til publikasjoner og andre forsknings- og formidlingsaktiviteter. Samlingen oppdateres løpende med både nytt og historisk materiale. For mer informasjon om NIBIOs publikasjoner, besøk NIBIOs bibliotek.
2011
Sammendrag
Four Norway spruce stands treated with single tree selection were studied 11 years after the cuttings. In each of the stands we performed four strengths of cuttings in 0.2 ha plots, with removals ranging from zero to 70 % of the basal area. We investigated accumulated and annual growth, changes in stand structure, tree age and tree damage. 10-20 % of the living trees were still damaged 11 years after the cutting. The diameter distribution displayed a reverse J-curve in all plots both before and after the cuttings. Eleven years later, the curve is only slightly changed. Annual ring widths from 300 increment cores were analysed. Most trees started to increase the growth two or three years after the cutting. This improved growth accelerated the following six or seven years with 20-80 % increase. Both small and large trees reacted, including severely suppressed trees. The initial crown volume and crown vitality after cutting is essential for the increased growth since several years are necessary to build up a larger and better crown. A reduced volume per hectare provided an increased growth for each of the remaining trees and indicates less competition for nutrients and light after cutting. The observed growth during the 11-year post-harvest period was about 10 % less than the estimated yield capacity for even-aged stands.
Sammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Forfattere
Trond MæhlumSammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Forfattere
Paul AakerøySammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Forfattere
Trygve S. AamlidSammendrag
Val av gräsart kommer att påverka spelkvalitet, visuellt intryck och ekonomi. Det påverkar också hur stora resurser som i framtiden skall läggas på växtskydd. Om plantorna är väl anpassade till miljön i området där de skall växa kommer de att klara sig bättre i konkurrensen med ogräs och sjukdomar.Att välja gräs med rätt genetisk sammansättning är därför en viktig del av integrerat växtskydd.Rapporter från våra nordiska grästester ger ett gott underlag för val av gräs som tål vintern, har motståndskraft mot svampsjukdomar och klarar sig väl i konkurrensen mot ogräs.Sammanställningar från de viktigaste resultaten och listor på rekommenderade sorter hittar du i ”Nordisk sortguide for gress til grøntanlegg, 2007” som finns att ladda ner på www.bioforsk.no
Forfattere
Trygve S. AamlidSammendrag
Val av gräsart kommer att påverka visuellt intryck, slitagetålighet och ekonomi. Det påverkar också hur stora resurser som i framtiden skall läggas på växtskydd. Om plantorna är väl anpassade till miljön i området därde skall växa kommer de att klara sig bättre i konkurrensen med ogräs och sjukdomar. Att välja gräs med rätt genetisk sammansättning är därför en viktig del av integrerat växtskydd.Rapporter från nordiska grästester ger ett gott underlag för val av gräs som tål vintern, har motståndskraft mot svampsjukdomar och klarar sig väl i konkurrensen mot ogräs. I den här texten delas gräsytorna in i prydnadsgräs, rekreationsytor, publikoch idrottsytor, gräs under träd samt landskapsgräs. Det finns ett eget faktablad om gräs för golfbanor.
Forfattere
Trygve S. Aamlid Frank Enger Trond Olav Pettersen Anne A. Steensohn Gudni Thorvaldsson Asbjørn NyholtSammendrag
Artikkelen er oversatt til dansk og gir en over anbefalte sorter etter sortsprøving på golfgreener på tre steder i Norden, 2007-2010.
Forfattere
Johannes DeelstraSammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Sammendrag
Denne rapporten presenterer noen viktige problemstillinger og FoU-utfordringer innen temaet ”biologisk mangfold knyttet til grønnstruktur”. Den grønne strukturen i byer og tettsteder kan ha stor betydning for det biologiske mangfoldet. Gamle trær og restarealer med lang kontinuitet er særlig viktige habitater. Biodiversiteten trues imidlertid bl.a. av fragmentering av slike habitater og av fremmede arter. Norge har gjennom Rio-konvensjonen forpliktet seg til å ta vare på biologisk mangfold, også i urbane strøk. Ivaretakelse av biologisk mangfold ved byutvikling forutsetter at man har god kunnskap om byens økologiske nettverk, hvordan landskapsstrukturen påvirker det stedegne biologiske mangfoldet, hvordan og i hvilken grad fremmede arter er en trussel, hvordan verdifulle habitater bør skjøttes m.v. Denne kunnskapen må komme tidlig inn i planprosessen. Rapporten gir også eksempel på hvordan kompetansen i Bioforsks kulturlandskapsgruppe kan være til nytte i denne sammenheng.
Forfattere
Reidun PommerescheSammendrag
Hadde et faglig "foredrag" som jeg presenterte deler av til ulike grupper besøkende som ønsker omvisning i en økologisk hage. Tilbudet var 1 timer 3 dager i uka, jeg hadde ansvaret for 10 økter i juni og august. Hanne, Kirsty og Anne var med i turnusen