Publikasjoner
NIBIOs ansatte publiserer flere hundre vitenskapelige artikler og forskningsrapporter hvert år. Her finner du referanser og lenker til publikasjoner og andre forsknings- og formidlingsaktiviteter. Samlingen oppdateres løpende med både nytt og historisk materiale. For mer informasjon om NIBIOs publikasjoner, besøk NIBIOs bibliotek.
2008
Forfattere
Peter Simon Erik JonerSammendrag
In this paper, we made an attempt to assess the conceivable interactions of insoluble, persistent nanoparticles with food matrix and living systems following from their physicochemical properties and to outline the analytical methods for the nanoparticles determination in food matrix. It is reasoned that adsorption of species and agglomeration and ageing of nanoparticles are phenomena originating in the relaxation of surface free energy. Further it has been deduced that nanoscale materials have a unique aility to interact with proteins and other biopolymers. The deductions also underline the catalytic activity of nanoparticles, primarily in oxodative reactions which may lead to the formation of reactive oxygen species and to the oxidative stress. The ability of nanoparticles to act as nuclei or germs in the induced heterogeneous crystallization is also considered.
Sammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Sammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Forfattere
Randi Berland Frøseth Sissel Hansen Anne Kjersti BakkenSammendrag
Heilårs grøngjødsel er ei viktig nitrogenkjelde til økologisk korn i eit omlaup utan tilgang på husdyrgjødsel. Dagens praksis med fleire gongars slått og grønmasse som vert liggjanse på stubben for å rotne medfører stor risiko for nitrogentap. Målet med forsøket var å undersøkje i kva grad N i liggjande grønmasse bidreg til byggavlinga året etter. Resultata viser 10 % lågare eller ingen forskjell i byggavling etter heilårs grøngjodsel der grønmassen vart fjerna frå feltet samanlikna med der han vart liggjande etter kvar slått. Meiravlinga på 0,4 kg N per daa tilsvarte berre 3 % av N i overjordisk plantemasse av grøngjodsla. Kor stor del av N fra grønmassen som gjekk tapt ved utvasking eller gasstap og kor stor del som vart bygd inn i organisk materiale, og dermed tilgjengeleg for seinare kulturar, vart ikkje målt.
Forfattere
Randi Berland Frøseth Sissel Hansen Anne Kjersti BakkenSammendrag
Heilårs grøngjødsel er ei viktig nitrogenkjelde til økologisk korn i eit omlaup utan tilgang på husdyrgjødsel. Dagens praksis med fleire gongars slått og grønmasse som vert liggjanse på stubben for å rotne medfører stor risiko for nitrogentap. Målet med forsøket var å undersøkje i kva grad N i liggjande grønmasse bidreg til byggavlinga året etter. Resultata viser 10 % lågare eller ingen forskjell i byggavling etter heilårs grøngjodsel der grønmassen vart fjerna frå feltet samanlikna med der han vart liggjande etter kvar slått. Meiravlinga på 0,4 kg N per daa tilsvarte berre 3 % av N i overjordisk plantemasse av grøngjodsla. Kor stor del av N fra grønmassen som gjekk tapt ved utvasking eller gasstap og kor stor del som vart bygd inn i organisk materiale, og dermed tilgjengeleg for seinare kulturar, vart ikkje målt.
Forfattere
Britt I.F. HenriksenSammendrag
Informasjon om ANIPLAN-prosjektet og norsk del om kalv på CORE Organic kontakmøte 01.09.08.
Forfattere
Agnar KvalbeinSammendrag
Foredraget går inn på hvilken blanding av næringsstoffer som gir opitmal vekst og utvikling hos planter og forklarer hvordan plantenes N-status påvirker plantenes karbohydratstatus. Til slutt vises hvordan gjødsling bør tilpasses andre faktorer som begrenser plantenes vekstpotensiale, i første rekke lys og temperatur.
Forfattere
Bernt-Håvard ØyenSammendrag
The long-term field trials have been fundamental for most applied forest research in Norway since its very beginning in 1916-17. Skogforsk (later Skog & landskap) was a key player in establishing the NOLTFOX-group in 2000/2001. The activity concerning the management of long term field trials in forests in Norway is mostly governed by Skog & landskap, and some minor activities also take place at the University of Life Sciences (the former Agricultural University of Norway, Ås).
Forfattere
Eivind Vangdal Sigrid FlatlandSammendrag
Norske plommedyrkarar og omsetjarar arbeider for å heva statusen til norske plommer i friskfruktmarknaden. For å sikra at berre plommer med einsarta høg kvalitet vert marknadsførde, har ein teke i bruk sorteringsmaskiner på fruktlagra. Men plommeplukkarane må øvast opp i vurdering av mogningstid ved hausting. Metodar og hjelpemiddel for å gje plukkarar og omsetjarar ei felles forståing av mogningsgrad har vorte prøvd. Ein har utarbeidd fargekart og bilete som viser mogningsgraden i dei viktigaste plommesortane som vert dyrka i Norge. Men for plommesorten "Jubileum" er den beste måten å vurdera rett haustetid fastleik. Den bærbare franske fastleiksmålaren Durofel er nyttig i slik opplæringav plukkarar til å vurdera mogningsgrad i "Jubileum". Grenseverdiar for fastleik (målt med Durofel) for ulike mogningsgrader er fastlagde.
Sammendrag
Det er ikke registrert sammendrag